Dealing with the feeling is the healing!

Det är vad jag gör just nu. Det finns saker om som behöver tas omhand. Inom mig och utom mig. Kanske såpass att jag måste pausa mitt bloggande nu. Men jag vet inte.

Jag kommer förmodligen att fortsätta skriva oregelbundet från och med nu. Jag vill följa mitt eget flöde och skriva bara när jag känner att jag har tid och har något jag vill säga. Tyvärr vet jag inte detta i förväg, så det kommer inte att finnas någon notis om mina ”bloggsemestrar”… Vem du än är som läser detta – jag är glad att ha dig här, oavsett hur oregelbundet jag skriver eller du surfar in på min sida!

Det händer inte ofta, men…

Jag tar en kort bloggpaus. Har ett par 6-årskalas som stundar. Strax tillbaka!

Jag kommer tillbaka.

Mitt mål när jag började blogga var att komma lite närmre det som är jag. Jag ville vara sann i mitt uttryck och förmedla sätt som, såväl för mig, som för andra, kan bidra till att vara lite mer här och nu. Jag bestämde även att jag skulle skriva minst ett inlägg varje dag. Det senare har jag lyckats med – men nu i slutet kanske inte riktigt så som jag förutsatt mig, utan mer på bekostad av mitt autentiska jag. Så vill jag inte att det ska vara. Det är inte meningen.

Dessutom, den senaste veckan av sjuka barn tar ut sin rätt. Jag behöver ladda upp och ladda om. Ta en paus. En bara-vara-paus. Hitta tillbaka till det som är jag.

Så det tänker jag göra nu. Ta en bloggpaus. Ungefär en vecka sisådär. Sen kommer jag tillbaka. Det hoppas jag att ni också gör. Ta hand om er, och varandra. Vi ses!

Vem där..?

Bloggen har nu funnit i knappt två månader. Jag har ett gäng läsare varje dag, vilket glädjer mig.  Några av er som läser lämnar kommentarer. Oftast bara någon gång ibland, vilket självklart går hur bra som helst, men jag är så nyfiken.

Vilka är ni som läser? Hur har ni hittat hit? Berätta för mig! Några ord skulle vara kul, kanske ett litet hej bara. Ser fram emot att höra av er!

Grattis till 1000!

Bloggen har nu funnits i 11 dagar och det är redan över 1000 visningar. Inte vet jag om det är mycket eller lite (beroende på vem man jämför med, och OM man nu ens ska jämföra sig med andra).

Men jag tycker i alla fall att det är kul och bra! Grattis bloggen! Bravo!

Tack alla ni för att ni följer med och fortsätter läsa! Det glädjer mig mycket!

Välkomna!

Spännande detta. Vet inte riktigt hur man gör, men jag försöker. Börja blogga…jaha… Kan tyckas som en smärre detalj att hänga upp sig på, men var sak som är ny, som jag lär mig, är ett steg på vägen. Litet, men ändå ett steg.

Nytt år, nya möjligheter. Som sagt, det är spännande… Vem vet vad som väntar… Jag ska skriva här för att påminna mig själv. Om stort och smått, om vad jag har, om vad som finns just här och nu. Som jag har att vara tacksam över, att glädjas över och verkligen njuta av medan tid är.

Välkomna till mig!